Röd grupp gick även upp på toppen.
Man räknar vandringstimmar och inte kilometer här. Vi var ute i 8 och en halv timme.
Anna-Karin gick med i blå grupp idag också. Imorgon funderar jag på att byta till botanisk men vi är ett så himla roligt och trevligt gäng som går i blå grupp så jag överväger nog att vara kvar.
Vi fick åka två lifter upp till 1954 möh.
Här sitter den fantastiska guiden Eva med Lars och väntar på att liften skall bli lagad. Eva som på sin lediga dag knallade 1700 höjdmeter. Till höten siktar hon på en toppbestigning på Kilimanjaro.
Utsikten ut över Gasteinerdalen från ca 2000 möh, med lite soldis.
Utsikten från toppen drygt 2200 möh.
Berget längst bak i mitten är Grossglockner.
Trädgränsen är vanligtvis på 1800 meter i Alperna men de här Sembratallarna växer frodigt på över 1900 meters höjd. Detta tack vare de varma källorna i berget. De kan bli 800 år gamla med är väldigt utsatta för åsknedslag. Kvistarna växet längre ner än på vanliga tallar och barren sitter 5 och 5. Österrikarna använder kottarna till att smaksätta snaps något vi inte smakande.
Vi kom fram till en alpsjö där vi kunde bada i 17 gradigt vatten. Inga problem för frisksportiga svettiga vandrare.
En glad badare i röda gruppen.
Blå gruppen vandrar vidare.
Jag och Karin är så nöjda med vår insats.
Anna-Karins vandringskompisar, Kerstin, Sune, Elisabeth, Tindre och Karin njuter av gulasch i en hytte.
På kvällen var det Österikiskt tema på hotellmiddagen. Vår gulliga servitris var klädd i tyrolerklänning. Vi fick wienersnitzel till förrätt och massor av annan Österrikisk mat. Sedan blev det anka till huvudrätt och en fin dessertbuffe. Ostbuffen orkade vi inte idag.
Med lite hettande armar och kinder och bilder framför ögonen från dagens fantastiska vandring är det dags att lägga sig på kudden. Imorgon väntar sista vandringsdagen.
Kram A&L
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar